Kategoriarkiv: Nyheter

Behöver du hjälp med ett digitalt projekt?

Sedan 2021 har jag arbetat för Textalk Media, som bland annat utvecklar publiceringsplattformen Prenly som används av ett stort antal mediehus (Bonnier, Schibsted, NTM, Gota, NWT, VK, JP/Politiken m. fl.) för att publicera e-tidningar (digitala versioner av papperstidningen) som kan läsas på webb och i appar för iOS och Android.

2020-2021 hade jag ett långt uppdrag som produktägare på UR (Utbildningsradion) med ansvar för utvecklingen av strömningstjänsten urplay.se.

Tidigare har jag arbetat för Bonniers/Mittmedia, LRF Media, Metro International och Aftonbladet. Läs mer om mig.

Har du ett digitalt projekt där du behöver assistans? Här är något av det som jag kan hjälpa till med som konsult:

– Produktägarskap. Jag kan planera, styra och leverera dina online-satsningar. Jag har jobbat med utvecklingsteam både in-house och på distans, både inom kommersiella företag och inom public service. Jag jobbar med agila metoder som Scrum och Kanban och verktyg som Jira och Trello.

– Analys och statistik. Jag gräver gärna djupt i Google analytics, Matomo och andra webbanalysverktyg för att ta reda på hur besökare använder tjänsterna och utifrån data genomdriva förändringar för att öka konverteringar och besökslängd. Jag bygger användbara dashboards i Google Data Studio och sätter upp mätningar i Google Tag Manager.

– Sökoptimering. Jag kan driva utveckling av teknisk SEO så att tjänsten fungerar optimalt mot sökmotorer för att öka inflödet av besökare. Jag kan jobba med redaktionell SEO för att analysera trafik, optimera innehåll och identifiera trafikdrivande ämnen.

– Appar. Jag kan driva app-projekt i iOS och Android för att öka antalet nedladdningar, bygga lojalitet och höja konverteringsgrad. Jag kan testa och kvalitetssäkra appar i både mobiler och surfplattor i båda operativsystemen, liksom för Chromecast och Apple TV.

– Kommunikation. Jag har många års erfarenhet som journalist, redaktör och skribent. På Aftonbladet drev jag mobilbloggen för att föra dialog med läsarna om nya digitala tjänster. På Mittmedia jobbade jag med utveckling av innehåll för kundservice-plattformen som var gemensam för 28 tidningstitlar. Jag kan hjälpa till med liknande projekt för att utveckla digitalt innehåll.

– WordPress. Jag har lång erfarenhet av WordPress som blogg- och publiceringverktyg, har själv satt upp flera sajter och utbildat användare i publicering. WordPress är ett effektivt val av verktyg för små och medelstora sajter för att snabbt få ut nya sajter eller konvertera gamla. På LRF Media ledde jag projektet där vi införde WordPress i kombination med Newspilot för att hantera tre sajter. På Mittmedia ledde jag projektet med kundservice-plattformen där vi hanterade 20 sajter i en WordPress multisite-installation.

– Koncept och design. Jag tar gärna fram nya digitala produkter, bygger prototyper och wireframes, testar, utvärdera, implementera, gärna i nära dialog med användare.

– Utbildningar. Jag kan genomföra kurser och vara bollplank i webbanalys, sökoptimering, publicering, wordpress och mycket annat när det gäller online-närvaro.

Kontakta mig om du vill diskutera ett projekt. Jag bor i Stockholm och arbetar gärna på distans.

WeConnect tappade kontakt med min Volkswagen

I över en månad har det fungerat fint. Från min mobil har jag kunnat hämta data om min Volkswagen Passat GTE och slå på värmare, ställa in laddning och kolla kördata.

Men för en vecka sedan så hände något. Det slutade plötsligt fungera. Jag har prövat att logga ut och logga in och installera om appen. Men till slut var jag tvungen att kontakta Volkswagens support.

Supporten bekräftar att fordonet av någon anledning tappat kontakt med Volkswagens servrar och har skickat ärendet vidare till sina tekniska experter. De har bett mig att inte göra något tills de felsökt, inte starta om eller fabriksåterställa multimediaenheten. Så fortsättning följer.

Den uppkopplade bilen – och appen som jag inte visste att jag behövde

För några veckor sedan uppgraderade jag.

Efter nio år med diesel blev det en nästan ny laddhybrid.

Och ett uppkopplat fordon och en ny app som jag inte visste att jag behövde.

Min gamla Volkswagen Touran från 2011 hade rullat 23.000 mil till många hörn av Europa som Albanien och Andalusien, Lofoten och Litauen, Cardiff och Kraków.

Touranen var på många sätt en perfekt bil. Bekväm på långtur, snål på bränsle (över 100 mil på en tank), rymlig och lättlastad. Och den kunde fickparkera helt automatiskt.

Men så var det miljön. Och de rätt usla strålkastarna. Och Carplay och keyless verkade ju trevligt.

I appen We Connect kan jag se aktuell räckvidd på el och bensin, kontrollera att dörrar och fönster är stängda och jag kan ställa in vid vilken tid värmaren ska starta. Bland annat.

Jag har scannat bilhallar och bilsajter i flera år och provkört ett flertal modeller. Har sneglat på märken som Kia, Toyota, Hyundai, Peugeot, Volvo… Att hitta det optimala fordonet för mig har varit en lång process.

Till slut föll valet på Volkswagen igen, och det blev en Passat GTE plugin-hybrid från 2020. Att stoppa en sladd i bilen och kunna köra fem mil på ren el känns fint och modernt. Och när batteriet tar slut tuffar bensinmotorn igång så att räckvidden ändå blir runt 75 mil. Inte lika snålt som en gammal diesel. Men med tillgång till laddbox kan de flesta korta resor göras på el.

Och bara det att köra på el – vilken känsla! Så behagligt att slippa förbränningsmotorn. Så ljuvligt att susa fram nästan ljudlöst genom stan och se mätarna visa ”zero emission” (noll utsläpp).

Det har hänt mycket i bilvärlden på nio år. Några funktioner som fanns på min önskelista – och jag fick med.

  • Effektiva LED-strålkastare som gör mörkerkörning säker och trygg, och bländar av automatiskt.
  • Apple Carplay med trådlös uppkoppling som visar mobilens appar på bilens infoskärm.
  • Keyless-systemet som låter mig öppna, låsa och starta utan att ta upp nycklarna ur fickan.
  • Adaptiv farthållare och ”lane-assist” som gör att bilen nästan kör själv på motorvägen.
  • Fjärrstyrd parkeringsvärmare som gör att jag nästan glömmer hur man skrapade rutor på vintern.

Men det mest överrraskande – som jag inte ens tänkte på – är att bilen är uppkopplad, med ett eget sim-kort. Och att jag med en app i mobilen kan övervaka bilens status. Appen heter ”We Connect” – inte som jag först trodde ”VW Connect”.

I appen We Connect får jag automatiskt statistik över alla resor: förbrukning, körsträcka, körtid, medelhastighet.

Nu har jag blivit beroende och kollar min bil flera gånger om dagen i appen. Är alla dörrar stängda? Hur står det till med laddningen? Hur mycket bränsle gick åt på förra resan?

We Connect-appen är förvisso inte den snabbaste. Och det krävdes en del för att få igång den och bli autentiserad användare i min bil. Bland annat ett videosamtal med en tysk operatör som inte godkände mig förrän jag viftat med körkortet framför mobilkameran.

På en karta i appen markeras var bilen står parkerad. Det fungerade i och för sig också med den gamla bilen, när jag hade haft telefonen inkopplad med bluetooth.

Men den funkar. Och den kopplar upp sig mot bilen när jag vill. Om jag vill kan jag tuta, sätta på blinkers och starta värmaren, var jag än är. Och jag kan se på kartan var den står parkerad.

En ny värld har öppnat sig. Och i tidningarnas biltester kommer apparnas användbarhet att behöva granskas lika väl som antalet liter i bagageutrymmet och antalet hästkrafter under huven.

Att utveckla en funktion som (helst) aldrig ska användas

På UR Play har vi just utvecklat och lanserat en funktion som vi hoppas att vi aldrig ska använda.

Låter det paradoxalt?

Så kan det vara, men det är ungefär lika paradoxalt som att alla flygplanssäten utrustas med flytvästar. Eller att alla städer har en brandkår.

Det här meddelandet lade vi upp för test på vår stage-server. Det har aldrig varit på riktigt. Men det ger en bild av hur det kommer att se ut om det skulle behöva användas.

Våra redaktörer kan nu snabbt publicera en rad överst på sajten med information om det skulle inträffa en allvarlig störning. Vi kallar den för ”info-banner”, men på andra sajter kan den kallas ”announcement bar” eller ”top bar”.

Vi har utvecklat en egen lösning. Men det går också att använda smidiga tredjepartstjänster som Getsitecontrol och Google Optimize. Mer om dem längre ner.

Vi hoppas ju att den här funktionen aldrig någonsin ska behöva användas. Men den är viktigt för att kunna kommunicera med våra användare – om det behövs.

Under 2020 inträffade två händelser där vi hade kunnat använda verktyget för att informera användarna. Det var störningar i bakomliggande system som fortplantade sig till delar av sajten. Men för användarna blev upplevelsen att ”det funkar inte”.

Båda gångerna var problemen lösta inom en halvtimme, och antalet drabbade var lågt. Men det var bakgrunden som gjorde att vi såg behovet.

Användarna av en digital tjänst förväntar sig i dag att den ska fungera problemfritt 24 timmar om dygnet. Samtidigt är många sajter komplexa härvor av integrationer med olika system och aktörer.

Om tjänsten – eller delar av den – inte fungerar optimalt så uppstår irritation. Någon – kanske en av hundra – kontaktar kundtjänst. De andra 99 klickar irriterat vidare och kommer kanske aldrig tillbaka. Eller sprider ”jävla skitsajt som aldrig funkar” till sina vänner.

Men de flesta användare tolererar också en störning om de känner till orsaken och vet om att någon arbetar med att lösa problemet.

På UR valde vi som sagt att bygga en egen lösning, och ett skäl var att den också ska fungera i våra appar för IOS, Android och AppleTV.

Men om du vill ha en enkel lösning att komma igång på webben utan egen utveckling finns det flera smarta tjänster. Getsitecontrol är en av dem.

På Mittmedia introducerade jag Getsitecontrol för att vid behov lägga ut info-meddelanden på kundservice-sajten och läsarshoppen. Även på LRF Media införde jag Getsitecontrol som verktyg för att skapa konverterande och informativa budskap, liksom enkäter och kontaktformulär.

Getsitecontrol är ett webbverktyg som bara kostar några hundralappar i månaden. Det är enkelt att installera med hjälp av några rader javascript via Google Tag Manager eller direkt på sajten.

Och när det är installerat kan du styra ut info-meddelanden, popup-rutor, anmälningsformulär och enkäter på din sajt via ett externt verktyg.

Du kan bestämma exakt till vilka sidor och vilka typer av webbläsare och enheter du vill styra ut dina meddelanden.

Enkelt, smidigt och billigt.

Ett alternativ är Google Optimize som låter dig enkelt lägga ut ett infomeddelande överst på sajten.

Glest i luftrummet men långflyg korsar Sverige

En av mina favorit-appar har länge varit Flightradar 24 där jag i realtid kan följa i stort sett alla världens flygplan.

Med appen i min hand blir det tydligt hur många flygplan som trafikerar vårt luftrum.

Så fort jag hör mullret från ovan kan jag ta upp mobilen och få reda på vad det är för plan, flygbolag, avreseort och destination. Liksom hastighet, höjd och tid kvar till ankomst.

Jag kan fantisera om alla som sitter där uppe på 10.000 meters höjd och spanar ner på skogslandet med de många glittrande sjöarna.

Men det senaste året ha det blivit allt mer tomt i skyn. Coronapandemin har tvingat nästan allt flyg kvar på marken och flygplatser har blivit spöklikt tomma.

Det gäller även Flightradar där kartan gapar allt tommare.

Därför blir det extra spännande att någon gång höra en Dreamliner från Air India rakt ovanför mitt huvud på väg från Bombay till New York, en resa på 15 timmar. Eller en 777 från Pakistan International på väg från Toronto till Lahore, 13 timmar. Eller kanske Emirates från Dubai till Houston, 16 timmar.

Det har hänt att jag fått syn på KLM:s flight från Amsterdam till Shanghai (11 timmar). Eller Aeroflot från Moskva till Cayo Coco på Kuba (12 timmar).

Jorden är rund och den kortaste vägen mellan två punkter verkar osannolikt ofta vara just över min stuga intill Dalälven. Och under pandemin är det märkligt nog de interkontinentala långflygningarna som märks mest.

Undrar du hur appen fungerar? Flightradar 24 har en bra fråga-och-svar-sida där många frågor besvaras.

Och det är faktiskt ett svenskt företag som står bakom appen.

Här finns ett reportage från 2016 på engelska.

Och en artikel från 2020 om tvärstoppet i flygtrafiken när coronan slog till.

Flightradar24 finns förstås även som webbtjänst på flightradar24.com

UPPDATERING: Världens längsta flyglinje – SQ23 från New York direkt till Singapore – passerade ovanför mig den 21 februari. Flygresan är över 15.000 kilometer och tar över 17 timmar.

QR-kodernas fall – och uppgång

Hur ofta scannar du en QR-kod?

Svaret år 2020 är nog ”ganska ofta” för de flesta. QR-koder har blivit allt vanligare som inloggningar på internetbanker, för swish-betalningar – men även för att lotsa användare från fysisk miljö till digital.

Det har blivit naturligt att ta upp mobilen och scanna av en QR-kod.

Men det tog lång tid innan QR-koderna blev ett inslag i vår vardag.

Testa de olika QR-koderna!

2007 jobbade jag på Aftonbladet och vi drog igång projektet ”Tagga – rörliga bilder i tidningen”. Inspirerade av Japan ville vi erbjuda extramaterial i papperstidningen och få traditionella tidningsläsare att utforska det mobila internet.

Vi tittade på flera olika kodstandarder, varav QR-koden bara var en. På Aftonbladet bestämde vi i stället att använda ett annat format, BeeTagg, som utvecklades av ett företag i Schweiz.

Det var en stor satsning med flera redaktörer som skapade innehåll på mobilsajten och såg till att rätt koder hamnade i tidningen. Min roll som redaktionell projektledare var bland annat att se till att koderna pekade mot rätt sidor på sajten och att assistera kundtjänst med supportfrågor. Jag var också med i Zürich när vi planerade BeeTaggs verktyg för att skapa och administrera koderna.

Här kan du se vår projektgrupp och här kan du läsa om att projektet fick Guldmobilen för ”Årets mobila nyhetstjänst”. Här finns en mängd artiklar kvar om satsningen.

Men tajmingen var inte den bästa. Tekniken var svåranvänd, och många användare förstod inte hur de skulle göra. Dåtidens mobiltelefoner (Sony Ericsson och Nokia) var klent utrustade, och för att scanna koden behövde man ladda ner en speciell applikation, vilket på den tiden innebar en djungel av olika versioner. Det här var före iOS och Android, så bland operativsystemen fanns Java, Symbian, Bada, Maemo, UIQ – någon som minns dem..? Det fanns inga app-butiker så man behövde skicka ett sms för att få en länk till att ladda ner appen. Och för att installera appen krävdes en lång rad åtgärder, ofta olika på olika telefoner, ibland med märkliga kombinationer av knapptryckningar (det har var innan pekskärmarna).

Dessutom var mobiltrafik dyr (telebolagen debiterade 5 kronor/MB, det fanns ingen ”flat rate”) och långsam (högst 2G), och det krävdes speciella inställningar för att över huvud taget få igång internet på mobilen.

Vi fick som sagt Guldmobilen strax efter lanseringen 2008. Och visst fanns det en nyfikenhet – men det faktiska användandet lyfte aldrig. Och efter en ganska kort tid lades projektet ned. Den mobila revolutionen drevs i stället av att att Iphone lanserades med touch screen och appar och snart hakade Google på med Android.

QR-koderna blev överflödiga när nya mobiler med touch-skärm och nedladdningsbara appar gjorde det enkelt att navigera på det mobila internet. Ericsson och Nokia slogs ut och Aftonbladets mobilsajt blev det dominerande förstahandsvalet för ”breaking news”.

Först när Apple gjorde det möjligt att scanna QR-koder direkt i Iphone-kameran hände något. Från IOS 11 krävs inte längre en separat app, utan du använder helt enkelt den inbyggda kameran. För Android finns det inbyggt i de flesta enheter som har Android 9 eller nyare.

Och nu använder allt fler appar QR-koder för till exempel identifiering. Några exempel är Swish, Bank-ID och Handelsbanken.

Public service-bolaget UR (Utbildningsradion) har gett ut en årskalender där förskolebarn kan scanna en QR-kod varje månad för att komma till ett speciellt program.

Det är enkelt att skapa en egen QR-kod och det finns många tjänster på internet där du kan skapa QR-koder gratis. Du kan använda QR-koder som länkar till webbsidor, men även för att skicka mejl, sms initiera Swish-betalningar eller ansluta till wifi-nätverk. QR-koder kan användas för hemliga meddelanden i skattjakter eller för beskrivningar till utställningar.

Här är några tjänster där du kan skapa egna QR-koder:

Swish sajt kan du skapa koder för betalningar.

Fler tjänster: websiteplanet.com och skapaqrkod.nu

Undrar du varför vi valde en egen standard (BeeTagg) på Aftonbladet 2007 i stället för QR-koden? Det fanns flera anledningar. En var helt enkelt att vi tyckte QR-koderna var fula och att vi ville skapa ett eget begrepp: ”tagga”. En annan var en förhoppning om att äga tekniken och på sikt tjäna pengar den.

En speciell QR-kod för att förmedla Swish-betalningar. Kan läsas av i Swish-appen, men inte i mobilens kamera.

Och om du undrar vad QR står för så betyder det ”Quick Response”. Läs mer om QR-kodernas historia på Wikipedia.

Farväl till RSS

På UR Play har vi just lagt ner vårt RSS-flöde. Vi har inte märkt att någon har saknat det. Och vi har kunnat rensa bort en mängd gammal kod från våra bakomliggande system.

RSS-flöden var i början av 2000-talet en het teknik, och med hjälp av RSS-läsare kunde man prenumerera på nyhetsflöden från olika webbtjänster.

För nyhetsnördar var det ett snabbt och effektivt sätt att scanna av en mängd källor på kort tid. Utan att störas av sajternas ofta långa laddningstider och tyngande annonser.

I en Expressen-artikel från 2004 betraktades RSS som ”omåttligt populärt bland bloggar och nyhetssajter.

Men det var då. Med sociala medier kom andra metoder att hålla koll på nyhetsflöden, ofta smartare och mer anpassade efter användarnas behov. Samtidigt som många sajter reste betalväggar för att stänga ute gratisbesökare. RSS användes mindre och mindre – och är i dag i stort sett dött.

En del sajter har kvar sina feeder. Men hur många använder dem verkligen?

Svenska sajter som fortfarande (november 2020) erbjuder RSS-flöden är aftonbladet.se, expressen.se, dn.se och svd.se

Lästips: The Rise and Demise of RSS

På wikipedia kan du läsa basfakta om RSS-tekniken

Mac OS i ny version: Big Sur – eller Mac OS 11

Den 12 november 2020 släppte Apple sin nya version av Mac OS X med namnet Big Sur, eller Mac OS 11.

Namnet Big Sur är hämtat från en natursköna kusträckan i Kalifornien mellan San Francisco och Los Angeles, längs den turisttäta ”highway 1”. ”Big” är engelska och ”Sur” är spanska för södern, men det ska uttalas på amerikanska, som ”big sir”.

Apples servrar kan ha varit hårt belastade när jag började ladda ner det. Men det gick faktiskt snabbare än först beräknat.

Och när väl installationspaketet på 12 GB var nedladdat tog själva installationen mindre än en halvtimme.

Designen är uppgraderad, men det finns många andra bakgrundsbilder att välja om man inte gillar den förvalda. Till exempel ett antal riktiga naturbilder från Big Sur-området.

Här finns några Youtube-videos där funktionerna i Big Sur förklaras:

Så bäddar du in videoklipp från UR Play

Många tv-produktioner från UR Play går att bädda in på en egen webbsajt. Det gäller till exempel UR Samtiden som har många intressanta föreläsningar.

Se exempel nedan där Sven Wollter läser ur sin bok på Bokmässan.

För att se om ett klipp går att bädda in går du till programsidan och trycker på fliken ”Om programmet”. Om det är tillåtet att bädda in programmet visas en ”bädda in”-knapp längst till höger vid delningsknapparna.

Tryck på knappen, kopiera koden och klistra in den på din egen webbsajt. Så spelas programmet upp inbäddat i din egen sida.

Observera först bara UR:s villkor för inbäddning.

Om inte inbäddning tillåts kan du alltid länka till programmet. Ett enkelt sätt är då att öppna ”Om programmet” och trycka på länk-ikonen och därifrån kopiera länken direkt.

Exempel: Joanna Lumley besöker snöfestivalen i Sapporo, Japan

Snart 40 miljoner smittade av covid-19

18 oktober 2020: Nära 40 miljoner smittade, över en miljon döda.

I mars skrev jag i ett inlägg att världen hade 700.000 smittade och drygt 30.000 döda, och att antalet fall hade dubblerats på en vecka.

Utvecklingen sedan dess har varit explosiv. Ett drygt halvår senare närmar sig antal fall 40 miljoner och antalet döda har passerat en miljon. Bara i USA har över 200.000 dött av viruset.

Följ statistiken på Johns Hopkins-universitets covid-19-karta.

29 mars 2020 hade drygt 33.000 dött i sjukdomen.